En kille som gått från under jord till över jord för att hamna på jorden, där han står stadigt med sin musik. Hösten 2015 släppte Johan Airijoki sitt soloalbum "Vissa saker måste brännas". Skivan mottogs med en fyra I DN och fullsatta konsertlokaler runt om i landet. Nyss kom singeln "Valphjärta" som är första singeln från Johans kommande album. Då han var en artist jag inte visste så mycket om passade jag på att fråga honom för att få veta lite mer.
Du vann SM i halfpipe 2001. Kör du fortfarande snowboard?
Jag tävlar inte längre i snowboard. Jag ska upp till norra Norge, Tamok, nästa vecka. Mer vara ute på fjället och gå på turer med kompisarna. Men jag åker mycket fortfarande.
Men fokus ligger nu på musiken?
Jag försöker att ha det som mitt jobb, men jag jobbar även i gruvan för att försörja mig.
Ditt singelomslag (Valphjärta) hintar lite ditt skivsläpp…
Ja skivan som släpps sjunde april med titeln Allting kommer att bli bra.
Hur många låtar blir det på skivan?
Det blir nio låtar och en dikt. Den kommer släppas digitalt och på vinyl. Vinyl är kul. Man får ett stort omslag. Folk längtar nog efter lite mer mekaniska grejer, man lägger på en platta och så är det en nål man sänker ner. När allt är så lättillgängligt så blir det lite mer exklusivt att ha något som är lågteknologiskt.
Din musikaliska bakgrund innefattar den nån musikskola eller liknande?
Inte så mycket. Jag gick en ABF kurs i några veckor och lärde mig spela gitarr när jag var tonåring. Efter det så är det mer att jag har varit intresserad av att skriva musik. Det började med att jag spelade andras låtar för att sen efter ett tag skriva egen text. Sen gjorde jag om låtarna för att till sist skriva egna låtar. Både text och musik. Sen har jag spelat i olika band. Jag är ingen skolad musiker, men jag spelar mycket med folk som har gått olika utbildningar. Jag är nog bättre på att berätta en historia. Det är vad jag kan tillföra en grupp musiker.
Din musikaliska karriär, startade den med förra EP´n?
Nej, jag har släppt tre skivor innan EP´n med olika band. Spelade även gitarr i ett band, Väärt, som har släppt fyra skivor. Så det var väl där det började. Jag och en kompis uppe i Malmberget startade ett band 2001. Jag spelade gitarr och han sjöng. Vi var väl inte direkt kunniga i att spela, men vi startade ett band ändå. Och på den vägen är det.
Så man kan säga att du har lärt dig under resans gång?
Det kan man säga.
Vilka influenser eller förebilder har du?
Jag har lyssnat på allt möjligt. Jag lyssnar mycket på hip hop, mycket på deras texter och svänget. Jag hittat in i gammal soulmusik, blues och sen försöker jag hänga med den nya musiken som släpps också. Bra musik är bra musik oavsett genre. Min nästa skiva har många olika influenser vilket påverkat hur det låter.
Det särskiljer låtarna?
Ja, musikaliskt så drar det åt lite olika håll. Det är zyntballad, ökenblues, country, rock och soul. Jag tror att åttio och nittiotalister är ganska gränslösa i sitt musiklyssnande. När det gäller skivan så tänkte jag mig att den skulle vara som en Rythm and Blues skiva från Lappland. Hur skulle det låta om man kombinerade det? Svart amerikansk musik som man översatt till det perspektiv som jag har och där jag kommer ifrån. Men det blir inte riktigt det ändå för det var en stil som fanns i ett speciellt sammanhang som vi inte har nånting att göra med. Men man kan ändå influeras.
Är det texterna som betyder mest?
Det ena bär inte utan det andra. Det måste vara med musik som jag går i gång på. Ibland börjar jag med att skriva musik och ibland börjar jag med texterna. Det är lite olika. Men när det kommer till texterna är jag mån om att det ska vara texter som betyder något för mig. Jag började skriva texter med liknelser och metaforer. Mer poetiskt inslingrat. Med tiden har jag försökt att skriva allt enklare och tydligare så man kan förstå vad jag säger på en gång. Jag är nog ganska influerad av platsen jag kommer ifrån och sättet folk har att uttrycka sig här. Folk är raka och säger vad de menar utan att linda in det så mycket.
När du är ute och spelar har du med dig ett band då?
Jag har med mig Malmfältets rockklubb. Det är fyra duktiga musiker hemifrån. De har en bakgrund som musiker som har spelat jazz, reggae, metal och hållit på med olika musikstilar. Då många av oss är barndomskompisar så förstår de berättelserna i musiken.
Vad har musiken betytt för dig?
Musiken har alltid varit som en ventil för mig. I musiken kan man göra vad som helst. Man kan tänka fritt, säga vad man vill och skapa vilka världar som man vill. Jag har släppt ganska mycket musik så det verkar vara ganska mycket som behöver komma ut. Jag tror inte att jag hade mått så bra om jag inte hade fått hålla på med musik. Sen när man lyckas vara personlig och berättar något som är sant för en själv då förstår folk det direkt. Då blir man ganska allmängiltig och det är fint.
När du är ute och spelar, brukar folk då komma fram och kommentera dina texter?
De som säger något brukar säga att de tycker om texterna. Även om jag berättar från ett perspektiv från Lappland så är det ju inte så som att jag kommer ifrån en annan planet. Fast jag har en dialekt och några uttryck som kommer norr ifrån så tror jag de förstår vad jag försöker säga. Sen kan de tolka in en egen mening i det, vilket är jättekul.
Ser du fördelar med att bo på ett mindre ställe?
Jag gillar sättet man är på i ett mindre samhälle. Det handlar inte så mycket om att du ska försöka bli nånting eller vad man jobbar med, utan är du en sjysst person får du vara med i gemenskapen. Det tycker jag är fint. Sen gillar jag naturen. Jag har vuxit upp på fjället och det har en stark dragningskraft på mig. Det är inget jag kan få i storstaden. Men jag tycker det är intressant med städer och besöker dem gärna när jag spelar eller är på semester.
