Inför fjärde plattan med Impera kände Johan Kihlberg att han ville bredda repertoaren med fler influenser. Likt de band som han lyssnat på under sin uppväxt ville han blanda olika stilar på sitt kommande album. Det skulle bli ett annorlunda projekt… Vi tog oss ett snack med Johan för att få veta mer.
Hur ställer sig bandet till att du gör en soloplatta?
Det här har varit ett soloprojekt från dag ett. Jag skriver, producerar och äger alla master. Alla som har varit med är inhyrda musiker. Nu när vi släpper fjärde plattan så är det på ett nytt skivbolag och alla medlemmar är utbytta. Då tyckte min medproducent att vi byter lite namn. Lägga till Johan Kihlberg´s för att det skulle skilja sig från de tre första skivorna.
Så då skulle man kunna ha sagt att alla skivor var dina soloplattor?
I och för sig så var det jag, Matti Alfonzetti och Tommy Denander som skrev all musik tillsammans på de tre första skivorna. På den nya skivan har jag skrivit låtar ihop med många andra människor. Kontentan är att det alltid har varit mitt projekt. Det är jag som har stått för fiolerna, om vi säger så.
På nya plattan har du olika musiker och sångare på olika låtar?
Precis. Jag och medproducenten Lars Chriss, som mixat och medproducerat de tre första också, bestämde tidigt att dyker det upp någon låt utifrån som vi tycker passar in då ska den vara med.
På de tre första var jag med och skrev varenda låt men här sa vi att jag måste inte vara med och skriva dem. Så jag har bara varit med och skrivit på tre av tio låtar. Det är många polare som har bidragit med låtar som vi tyckt passat bra.
Du har inte varit inne och petat i dem för att få ditt stuk på låtarna?
Jag har arrat om och sådär, så att jag har blivit nöjd. Vissa har varit helt orörda medan andra blivit omarrade för att passa in. Jag har fått fritt att göra vad jag vill med de här låtarna. Så jag har satt min prägel på dem. Petat lite här och där för att det ska passa in i sammanhanget.
Foto: Ulf Magnusson
Hur tänkte ni när ni valde olika sångare på låtarna?
Sångare valde vi utefter låtarna. Vem skulle passa på den låten och vem på den. Vi har en låt som gick under arbetsnamnet ” Saga låten”, säkert ett år i demoversion. Jag och Lars satt och diskuterade om vem som skulle passa att sjunga den. Det skulle vara Michael Sadler från Saga! Jag ringde honom och efter att han hört låten så tackade han ja direkt. En annan låt tyckte vi skulle passa bra för Göran Edman ( John Norum, Yngwie Malmsteen) och han hängde på. Alla sångare som vi har hört av oss till har tackat ja.
När det gäller musiker så spelar Lars Chriss på skivan…
Det föll sig naturligt att han skulle spela sologitarr. Han har varit med på ett hörn från början med Impera. Han är en av mina bästa polare och fruktansvärt duktig gitarrist.
Du är influerad av olika band som Kraftwerk, Queen osv, ni funderade aldrig på att göra nån cover?
Jag har haft lite covers på de två första skivorna. En Sweet cover på första plattan och det andra var ett bonusspår som bara släpptes i Japan. På andra plattan fanns en Kiss cover. Kiss ligger varmt om hjärtat för mig, de är mina husgudar. Då hade vi även med Bob Kulick på låten som var tagen från Paul Stanleys soloskiva som kom ut 1978. Han har varit spökgitarrist på flera tidiga Kiss skivor. Han känner jag sen många år och han gästade på den låten för att det skulle vara lite speciellt. Men inga covers på nya plattan utan bara originalmaterial.
Märks dina influenser när du skriver egna låtar?
Jag gillar all musik utom typ speed metal och hip hop. Annars är det ganska brett. Jag samlar på filmmusik. Jag gillar mycket zynth. Allt från Kraftwerk till Howard Jones till Simple Minds. När jag skriver låtar så låter det inte t.ex. Kraftwerk men det finns en smula av det också i mina låtar.
Är det så att det finns mer i dig än i det som kommer ut till oss lyssnare?
Jag kan höra en låt på nya plattan och då tycker jag att det låter Simple Minds, men det är säkert bara i mitt huvud. Är det nån annan som lyssnar så tänker de säkert inte alls så. När jag gjorde låten hade jag Simple Minds i huvudet, men det låter inte som dem på skivan. Det är mycket psykologi där, ha ha.
Har du varit ute och spelat med Impera?
Jag har varit ute och spelat, men dock inte med Impera. Då vi var ett projekt och alla musiker i det bandet var upptagna med andra saker. Det var tre av de mest anlitade musikerna i Sverige. Vi har bara spelat på en festival innan vi släppte andra plattan. Jag har spelat trummor i 40 år så det har blivit mycket med andra band. Tanken är dock att vi ska ut i Europa nu i sommar och lira. Och då har Sadler tackat ja, förutsatt att datumen passar.
Och hur gör du om hans åtaganden krockar?
Jag har fyra sångare att alternera med när vi spelar live. De kommer byta av varandra. Det handlar om hur datumen funkar då de alla är ganska upptagna på sitt håll. Det ska i alla fall vara minst två sångare per spelning är tanken.
Det blir olika sångare av de som sjunger på skivan?
Ja, det blir Michael Sadler, Göran Edman, Nils Patrik Johansson och Mick Devine. För att få lite mer bredd på det. Johansson har lite mer rockig röst, vilket passar vissa låtar medans Edman och Sadler blir lite mer poppigare röst, men ändå rock. Mike har även han en mysig röst. Alla är svinduktiga.
Vi försöker nu sy ihop en sommarturné med spelningar och lite festivaler. Sen får vi se när datumen blir klara vilka som kan vara med på vilka spelningar. Jag hoppas att Sadler kan vara med på så många som möjligt. När vi spelar live så kommer inte jag att spela trummor utan det kommer Magnus Ullstedt ( Lion´s share) att göra. Själv kommer jag att spela gitarr.
Varför inte trummor?
Jag har spelat trummor i hela mitt liv, men nu lagt det lite på hyllan. Man ska repa flera gånger i veckan bara för att hålla det uppe och för att hålla det på topp. Jag spelar mer gitarr och keyboards nu för tiden när jag skriver låtar och producerar.
Känns det roligare att stå längre fram på scen än att sitta dold bakom ett trumset?
Nej, det tycker jag inte. Jag trivdes bra bakom trummorna, men jag tycker att ska man ut och lira så ska det låta bra. Då krävs en riktigt bra trummis. Det är a och o för att det ska hålla ihop allting. Jag tycker inte att jag är så pass bra längre. Jag går på att musiken och kvalitén ska vara på topp.
Minns du vilken första skivan som du köpte själv var?
Det var Destroyer med Kiss. Det var den absolut första som jag köpte själv. Än idag tycker jag att det är deras bästa platta. Alla kategorier! Plattan som vi har gjort nu är mitt svar på Destroyer kan man säga. Det var ganska blandad musik. Tunga låtar, lätta ballader och lite annorlunda symfoniska inlägg. Sista Impera är också väldigt blandad musik. Det är från radio poplåtar till stenhård hårdrock till rena rama filmmusik inslag.
När det kommer till filmmusik du gillar är det åt Ennio Morricone hållet eller är det mer John Williams?
Star Wars är ju fantastiskt. John Williams som har gjort dem, E.T. och Indiana Jones med flera är riktiga klassiker. Jag gillar mest det symfoniska, med riktig symfoniorkester. Jerry Goldsmith har gjort otroligt mycket, bland annat Alien. Självklart gillar jag även Morricone. Jag gillar även Éric Serra som bland annat gjort filmmusiken till Det Stora Blå. Vangelis musik som är tung fast allt är gjort på zynthar. Ändå låter det nästan som symfoni. När det kommer till filmmusik liksom när det gäller vanlig musik så är jag väldigt blandad och bred i min smak.
Ditt intresse för filmmusik, är det något som märks på något speciellt spår på nya skivan?
Låt nummer tre, Fear, innehåller ett rent filmmusikparti. Ren filmmusik i säkert ett par minuter. Lite annorlunda. Mitt i en hårdrockslåt så bryter det för tung filmmusik. Ett fantastiskt stycke skrivet av Kay Backlund (Lion´s share).
Vi tackar Johan Kihlberg för en trevlig pratstund och ser fram mot skivan Age Of Discovery som släpps 23 februari.
