Att få sätta sig ner för att lyssna på ett nytt album med Broder Henrik Rapp är som att låta sin hand få gräva sig ner i sin favoritgodispåse. Här finns texter som är syrliga, sura, bittra och lite söta. Men en sak har de alla gemensamt, de lämnar en god eftersmak.
Denna gång har han valt att ge oss lyssnare lite färre låtar än på debutalbumet vilket resulterat i ett album utan svaga punkter. Med en bra produktion och låtar i olika tempo blir det hela en ren njutning. Från inledande aptitretaren ”ijenkligen” och genom hela anrättningen.
Här finner vi singlarna ”Vad Gör Vi Sen?” och ”Överallt” som tar upp personliga reflektioner.
Av de nya låtarna finner vi bland andra den finstämda pianolåten ”Herregud” och låten som blivit min egna favorit, ”Underbar”. Med en text som säger mer om vår samtid än man kanske tycker efter en första lyssning.
Kan man få musikalisk abstinens? Mitt sug efter kommande alster kommer nog att mynna ut i det.
