Ett hårdare Alien

Vi fem träffades 2009 för att göra några gig. Sen föddes tanken på att göra en skiva till för vi hade så roligt när vi spelade ihop. Det blev Sweden Rock 2010 och spelningar i England på Firefest 2011 och 2013. Det blev väldigt uppskattat. Då valde vi att göra en platta som låg i samma linje med vad vi gjorde första gången. Det var ett medvetet val för att se hur soundena som vi använder idag skulle passa med låtskrivande från då. Det resulterade i plattan ”Eternity”.

Att det blir hårdare kan man lugnt säga. Mellan 2014 och nu så gjorde vi några olika spelningar. Det är många år sedan Alien var ett band som turnerande hela tiden. Det blev några spelningar i samband med vårt 30 års jubileum. Vi hade diskussioner vid nåt tillfälle om att göra nåt nytt. Då hade vi lite olika syn på det hela. Vi kanske skulle göra det lite tuffare och mer gitarrbaserat. Sen lät vi den diskussionen vila, men för två år sen togs frågan upp igen. Då var vi tre av oss som kände väldigt starkt att vi ville göra en produktion som fortfarande skulle vara melodisk, men ändå mycket tuffare. Då valde två medlemmar att sluta för de kände inte för att gå den vägen. Vi tre andra fortsatte på den inslagna vägen. Så det kommer att vara skillnad.

Nja, det är bara vi tre kvar i bandet men vi ha haft inhyrd hjälp på bas, körer och vissa keyboards. När vi gick in i det här så var det jag, Tony och Toby och vi kände att ta in nya medlemmar där vi befann oss mitt i en inspelningsprocess inte var aktuellt. Vi kände att det här gör vi själva och det är länge sedan som vi har haft så roligt. Det påminner väldigt mycket om när man var yngre och kreativ, provade idéer, testade arrangemang och kände att – jäklar vad roligt. Så det har varit en kul resa i och med att vi har varit helt fria i det vi gjort. Skulle nån fråga mig vad vi låter som så skulle jag inte kunna svara på det fullt ut. Det är någon typ av melodisk hårdrock med inslag av heavy metal.

Våra influenser kommer från 70 – talet. Det finns ingredienser från Deep Purple, Status, Thin Lizzy och vår egen utveckling i vårt musikaliska liv. Även inspiration från det som finns runt omkring en. Det är tungt sound, tunga riff, men mycket melodi.

Jag och Tony har väl initialt idéer till låtar som vi sedan jobbar tätt ihop på. Vi är väldigt lyhörda för varandras idéer i studion. Vilket alla band ska bygga på , men som är så svårt. Lätt att det finns hierarkier . Vi försöker göra det inom ramen för att det som kommer in och det som går ut gör vi ihop, sen har vi olika roller i bandet.

När det gäller texterna så har jag jobbat mycket dem tillsammans med en kvinna vid namn Janet Morrison Minto. Hon var med och gjorde texter för Alien redan på första plattan som kom 1988 tillsammans med Pam Barlow. Sen var de med på plattan Eternity som kom 2014.

Vi tre har ändrat på vår approach och vi tar fram en vinyl. Det är första gången som Alien gör det på snart 35 år. Våra tidigare omslag har i någon mening andats Out of this world feeling, lite varmare känslor. Nu har vi en något mer kallare och hårdare framtoning, fast vi är mjuka och beskedliga killar ha ha!. Vi kände att det passar oss bättre idag med ett sånt omslag. Det kändes naturligt när vi tog bilder och hade lite andra kläder än tidigare. Du kommer se att det är samma band, men ett annat band. Vi har även lagt ner mycket tid på våra videos. Först ut var trailern och sen kommer en hel video med eld och grejer. (skratt)

Det var sista låten vi skrev till plattan och som jag personligen diggar mycket. Den har en sorts rå rock´n´roll i sig. Det är inte metal eller aor utan mer straight hårdrock. Sen kommer plattan den 27 november.

Det som på nåt sätt är så häftigt idag är det att vi har ett japanskt bolag som ger oss stöd på den marknaden och ett tyskt bolag som stöttat oss, men sen sköter så sköter vi väldigt mycket av planeringen själva. Då sa vi att vi ska visa det tuffaste vi har i den trailern. Där visar vi upp omslaget och ett riff som vi visste skulle få igång ett snack bland framförallt gamla fans. Vilket det gjorde då de undrade vad är detta för något? Några kan vara genuint oroliga, men vi vet vilka låtar som finns på plattan. Vi ville visa förändringen. Tror ändå att de som lyssnar kommer att känna att vi behållit vilka vi är, men gjort det på något nytt sätt. Vi valde den för att markera att så här ser det ut idag. Sen kom singeln som är lite mer melodiös.

Det är våra liv det handlar om, vi måste göra det som känns rätt. Hade musiken inbringat stora pengar så hade vi säkert funderat lite mer innan vi gjorde vår förändring kanske. Men nu är inte läget så. Att syssla med musik i dag är för de flesta som när vi började en gång. Man gör det för att man drivs av att skapa och vara kreativ eftersom det inte fanns då och inte heller nu finns den ekonomin längre i vår bransch. Dessutom handlar det om varför vi började spela musik? Jo för att vi älskade att experimentera. När skivbranschen var som störst enligt den gamla modellen så styrdes många band av skivbolagen och många gånger ville de ha tillrättalagda produktioner och ”hits” vilket man kan förstå men jag tror många gånger begränsade artister och band konstnärligt. Sen har vi naturligtvis koll på vad våra fans gillar. På plattan har vi en ballad som är otroligt melodiös och sen har vi några låtar som påminner om förr.

Nu släpps skivan på CD i Europa och Japan. Japanerna har tolv låtar, en bonuslåt av gammal hävd, och Europa har elva låtar. På vinylen är det tio låtar. Vi har försökt att följa CD´n. Inför den satt vi och planerade hur vi skulle placera låtarna. Sen för man i stort sett över det till vinylen och ser hur mycket som får plats. Men då vi gärna vill sluta våra plattor med en ballad fick vi plocka bort en lite rockigare låt från vinylen. Får vi se vad vi gör med den sen.