Ibland undrar man hur det känns att vara son till en far som varit medlem i en supergrupp. Känns det som att allt man gör kommer att jämföras med dem? Eller ser lyssnarna på en för den man själv är? Julian Lennon verkar ha vänt på steken när han släppt sitt nya album ”Jude” där titeln är blinkning till The Beatles legendariska hit ”Hey Jude”. Paul McCartney skrev låten till den då 5-årige Julian för att trösta honom efter hans föräldrars separation. Innan den gavs ut ändrade dock McCartney namnet i ursprungstiteln ”Hey Jules” till ”Jude” istället.
Med tanke på titeln inser man att det är ett album fyllt av personliga stycken, men även reflektioner kring det som sker i vår omvärld.
Här finner finstämda ”Breathe” och ”Save Me” med skönt pianospel. De är som ett andningshål att lyssna på när problem tornar upp sig.
Låten ”Every Little Moment” behandlar det som vi alla strävar efter, men som verkar så svårt att uppnå, inre frid och fred mellan människor. Det krävs väl lite kurage från oss alla som textraden säger ”Courage, get a little courage” och att vi står upp för det som så fint kallas för medmänsklighet och inte vänder bort blicken av rädsla. Jag gillar verkligen gitarrspelet. Ett lite rockigare stycke.
Här finns även den finstämda balladen ”Stay” som tar fram vikten av att vara till hands när någon kämpar med sin mentala hälsa. Kan kännas svårt, men är väl värt ansträngningen.
Det är en platta med många tänkvärda texter ackompanjerade med sköna melodier. Det tog elva år från förra plattan till denna och man undrar om det var ett medvetet val att låta albumet innehålla elva låtar. Hur som helst var det värt väntan och för mig blev det en vinylutgåva av albumet som kommer att snurra länge på skivspelaren.
