Tredje gången gillt för Rough Rockers

Ja så är det på sätt och vis. Och det finns en förklaring till det här. Bandet startade i början som ett låtskrivarprojekt mer än som ett band. Av mig och Magnus Hällström . Så vi har haft lite olika samarbeten de här senaste åren. Gäster som kommit in och gjort vissa delar i bandet, ibland på live spelningar och ibland på inspelningar. De har kommit och gått. Och det är det du ser där.

Det är jag (bas, sång) och Magnus (gitarr) som är kärnan och så har vi med oss Dan Hultstrand (sång) och Christer Nordlander (trummor). Det är vi fyra som utgör bandet nu. Det har stabiliserat sig en del.

Vi trycker inte upp så jättemånga exemplar. Sen har vi studiotid gratis då Magnus har egen studio. Så själva musicerandet kostar oss inget utan det är själva tryckningen av skivorna. Men då det inte är några stora pengar har det varit möjligt att pressa CD´s.

Ja så är det ju. Men vi har en liten gammaldags ådra kvar i oss. Så vi vill hålla kvar i det fysiska också.

Jag har alltid varit en beundrare av honom, följt hans karriär. Så jag sökte en kontakt helt enkelt och fick det. Och så småningom när vi snackade där så kunde han tänka sig att göra den här inspelningen med oss. Å så blev det så! Jag tycker det var jättekul att vi lyckades med det. Han gjorde det väldigt bra.

Nej, det var inte svårare än så faktiskt. Lite kontaktsökande och sen dialog fram och tillbaks.

Inga konkreta planer. Det vi har sagt att vi kommer nog inte göra några fler EP´s på det här sättet. Nu har vi gjort en trilogi och det får kanske räcka med det. Vi hittar nog på något annat istället men vad det blir vet vi inte ännu.

Det vore ju kul, men det har vi inte publikunderlag till så att vi skulle kunna få till ett vinylalbum. Låtar finns en hel del som ligger i stort sett färdigskrivna men tiden är också en begränsande faktor.

Jo så är det väl antagligen, för att de låtar vi gjort på de här tre cd skivorna är i grunden såna som jag har skrivit. Sen har Magnus hjälpt till att utveckla dem och arrangera dem. Och det är klart att låtarna jag skriver är präglade av den musik jag växt upp med och gillat. Hårdrock från 70 talet men också popband, singer/song writers. Jag har många olika influenser och försöker koka ihop Rough Rockers till en mix av rock, hårdrock, pop i en sammansmältning.

Absolut. Den första skiva som jag fick grepp om var en med Tom Jones. En skiva som hette ”Live in Las Vegas”. Jag var en åtta, nio år. Det var då vi fick stereo hemma. Jag var fascinerad av hans röst och så lirade han framför ett brass band. Mycket blås. Jag fick nån slags kick av den till och börja med. Sen i början av sjuttio talet blev jag intresserad av singer/song writers, akustiska artister som Cat Stevens, Johnny Cash och sån typ av musik. Sen så småningom tyckte jag att glamrocken var spännande. Så då blev det mer rock och pop. Sen blev det en del hårdrock med band som Deep Purple, Thin Lizzy och Rainbow. Bonnet gjorde en skiva med Rainbow och efter det har jag följt hans karriär i olika band. Så jag är djupt rotad i 70, 80 tal. Vad som har hänt därefter har jag inte hängt med på, liksom.

Ja fast jag inte lirar som dem personerna. Det är framförallt en kille som heter Geddy Lee i bandet Rush. Han är otroligt teknisk. Han spelar levande bas, inte så mycket pumpar grundtoner utan spelar bas, med betoning på spelar.

Som låtskrivare tycker jag att Elvis Costello är bra. Sen en som Phil Lynnot i Thin Lizzy var en bra låtskrivare. Sen band som gör låtar liknande dem som jag försöker göra. Som The Darkness och Sweet. Jag tror jag har starka influenser från den typen av band.

Lyssna gärna på musiken. Gillar ni den, köp skivan.

Svip.se tackar Peter Ljungberg för intervjun och önskar hela bandet lycka till med fortsatta karriären.