Svip.se tar pulsen på Andreas “Don Redmon” Johansson.

Lite drygt en vecka har passerat sedan Andreas släppte sitt debutalbum ”Walk in the footsteps”.

Har du hunnit ta in och smälta allt?
-Ja, det tycker jag ju. Jag har en go känsla i kroppen och responsen har varit överväldigande.

Vilka har reaktionerna varit?
Som jag sa, de har varit överväldigande jag känner mig glad och privilegierad av alla gratulationer. Folk säger att det första de lägger märke till är de otroligt snygga omslaget på CDn och när de lyssnat på plattan säger de att innehållet verkligen matchar omslaget, jättekul! Jag har en gammal vän som är en riktig country-fan och som lyssnar mycket på Hank Williams, till och med han har bara gott att säga om albumet, och det är ju riktigt roligt! Jag ville verkligen att skivan skulle tilltala en bredare publik än “bara” country scenen och det verkar som om vi har lyckats med det.

Vilka är bandet som står bakom Don Redmon?
På gitarr och dobro Jimmy Glavå från Degerfors och på gitarr Andreas “EA” Olsson från Avesta, på steel guitar har vi Berra Karlsson från Fristad, Borås som för övrigt är bror till country sångerskan Cina Samuelsson och på körsång Linda Dahl från Degerfors, på bas Peter Dahl och på trummor Thomas Holmstrand också de från Degerfors. De tre sistnämnda skrev dessutom vinnarlåten i melodifestivalen 2000, då Roger Pontare framförde deras bidrag, “När vindarna viskar mitt namn”.

Du har ju ytterligare ett gäng utsökta musiker med dig på CDn också, vilka är de?
Ja, förutom EA, Jimmy, Thomas, Peter och Linda så finns Annika Ljungberg från Cotton Eye Joe (fd Rednex) med och sjunger en duett tillsammans med mig. Sedan är Megan B Lynch från USA med och spelar stråke. Med på skivan finns också Conny Ohlsson och Nicke Widén som också lagt steel guitar.

Vilken uppsättning av band och instrument kommer vi att få se framöver?
Min dröm är att jag ska få med mig samma band som stod bakom mig under releasepartyt, så det ska jag jobba för!
I kväll, onsdag den 30 juli kommer jag att spela på Uppsala Country Night, och då har jag ett ihop plock av fantastiska musiker med mig. Bland annat EA Olsson, Nicke Widén, Floda Lomaeus, Thomas Haglund och Hessy Eriksson. Med på scenen i Uppsala står också Vivien Searcy, en amerikansk sångerska och låtskrivare. Uppsalas egen countrydrottning Maria-Helena Persson, uppträder också.

Och vilken är Andreas “Don Redmon” Johanssons egna favoritlåt ifrån debutalbumet?
Jättesvår fråga faktiskt… Det varierar hela tiden, men måste jag välja blir det nog “Walk in the footsteps”…

“Walk in the footsteps (of my dad)” är titelspåret från nya plattan och Andreas har tidigare berättat att texten handlar om hans farfar och pappa som fört musiken vidare i generationer, likt Andreas själv för musiken vidare genom sin son Philip. Andreas säger med glimten i ögat att; “den här låten kommer jag att kunna utöka med ytterligare en vers så småningom”.

Farfar Johansson var en speleman som ofta spelade dragspel. Medan pappa Anders liksom Andreas själv skriver egen musik.
Det var också genom pappas gedigna skivsamling som Andreas kom i kontakt med country musiken.

Vilken var den första LP-skivan Andreas Johansson köpte?
Ha ha, nu kommer du inte att tro mig, men det var faktiskt Carola Häggkvists “Främling”!! Men ganska snart var det Garth Brooks för hela slanten. Jag såg en dokumentär på SVT som handlade om honom när jag var runt 14 år, och då köpte jag hans debutlatta!

Ok, det var överraskande att höra! Hur var det i skolan då? Hade du ingen period då du var “hårdrockare” för att smälta in?
Ha ha, nej jag har alltid varit killen som lyssnade på country, hade dock en period då jag lyssnade mycket på Kiss. Men någon revolutionerande eller upprörd tonåring har jag aldrig varit när det gäller musiken…

Var kan vi förvänta oss att se Don Redmon uppträda nästa gång?
Som jag berättade så spelar vi på Uppsala Country Night nu ikväll och lördagen den 9 Augusti spelar vi i Vämdalen, men det finns fler planer.

Inuti skivan finns “The Book Of Don Redmon” där ni kan läsa om uppkomsten och arbetet med CDn, där står bland annat:

“Jag är så exalterad och stolt över att släppa mitt första soloalbum. Låtarna är skrivna av mig och några av mina käraste vänner. Albumet är känsloladdat och ett par av texterna reflekterar över en personlig tragedi som inträffade under förra året. Tragedin var nära nog mer än jag kunde hantera. Jag vill tacka Gud för min familj, mina vänner och min Martin gitarr. Tack vare dem, kunde jag se ljuset i tunneln…”

Ett stort grattis till Andreas Johansson och all lycka med skivan önskar redaktionen på Svip.se