Christian Svarfvar bjuder på en re-composed Bach

Jag har haft med mig Bach från barnsben. Jag minns att jag gjorde en ganska stor (i mina ögon) konsert i Betelkyrkan i Örebro när jag var tio år. Då spelade jag en violinkonsert av Bach. Så jag har tidiga minnen av att ha umgåtts med kompositören Bach. Så det kändes ganska naturligt att göra något nytt och spännande av hans musik. Det är väldigt mycket Bach kvar, men med något nytt i det hela. Vi har moderniserat och samtidsanpassat Bach. Vi kallar det för re-composed (omkomponerat) och det är väl lite som en remix, fast här har vi stundtals förflyttat oss mer ifrån Bach med helt nytt material.

Jag började som fyraåring och då var det inte så allvarligt förstås utan mest på lek. Jag var tidigt ute och umgicks med instrumentet. Det kom sig av att mamma, pappa och min syster spelade violin. Det var helt otroligt mycket fiol i hemmet när jag växte upp. Jag ville vara som pappa Sven – Ole som var en känd violinist.

Jag hade gjort en skiva med dem 2018. På den var det en standardrepertoar bestående av en violinkonsert av Max Bruch och blandat med musik av tonsättaren Wilhem Stenhammar. Skivan blev väldigt omtyckt och London Philharmonic Orchestra tyckte det var ett roligt samarbete så när jag fick idén till det här projektet med ”Infinite Bach” så var de väldigt snabba med att tacka ja till det. En lucka öppnade sig med studion Abbey Road där de ofta spelar in och då hörde jag av mig till en av deras tekniker som jobbat med klassisk musik, men framför allt med mycket filmmusik. t ex Sagan om ringen trilogin, Harry Potter osv. Jag kände att det soundet som finns i filmmusiken skulle passa bra in på det här albumet. Så det blev en fullträff med alla omständigheter.

I det här fallet så gjorde jag det. Vi hade ingen dirigent alls utan jag gjorde allt samtidigt. Jag spelade och dirigerade. Ibland dirigerade jag med händerna som man gör som dirigent och ibland använde jag enbart fiolen för att visa rytmen etc. Vi var inte en fullskalig symfoniorkester utan bara stråkar. Det gjorde att det var lite lättare att manövrera. Det kan annars vara ganska svårt att spela samtidigt som man ska dirigera om det är en stor orkester. Men nu gick det alldeles perfekt och det var fördelaktigt att inte ha en dirigent.

Musik från den här tiden, Bach, Vivaldi osv. är ofta ganska rytmisk. Den har en puls som gör att det är lättare att spela utan en dirigent för när man väl har satt igång så rullar det på. Det finns liksom ett inbyggt beat. Tittar man på senare musik är det hela tiden åt vänster och höger och då är man beroende av en dirigent.

Nu har jag fått en nytändning. Under pandemiåret började jag starkt men mot slutet övade jag nästan ingenting. Motivationen avtog. Det inte fanns några konserter att se fram emot och man visste inte hur länge det skulle vara så började jag känna att motivationen slocknade. Från sommaren har jag rivstartat igen. Om jag inte undervisar eller är ute och spelar så övar jag fem sex timmar om dagen. Tiden jag lägger ner är lite jämförbart med vad en elitidrottare lägger ner.

Man kan inte komma instörtande precis före spelningen. Det är framförallt när man rör sig från torrt till fuktigt som det kan bli problem. Då vill den inte spela som den ska helt enkelt. I värsta fall kan den spricka eller åtminstone släppa i limningen. Det är inte kul för då låter det inte bra. Jag har även en bra låda som skyddar violinen. Men det är något som man får tänka extra på då man ska från Ystad till Norrland kring juletid för då blir det ganska stor skillnad i luftfuktigheten.

Det blir mest att jag lyssnar på mitt egna instrument. Mest för att man försöker hitta inspiration. Det kan vara låtar eller konserter som man själv spelat då man kan tycka att artisten gör det på ett spännande sätt. Tyvärr blir det lite att man lyssnar tekniskt på styckena och inte för att enbart njuta av dem. Men när jag väl lyssnar på musik för att njuta av den så kan det bli olika genrer. Nu vid jul tycker jag om att lyssna på Michael Bublé och ”Hollywood strings”. Då kan jag verkligen njuta för då slipper jag lyssna efter någon som spelar violin.