Efter en lång och framgångsrik karriär som medlem i den välkända vokalgruppen The Real Group och rockabillygruppen Rockabilly Fabulous är Emma Nilsdotter redo att stå på egna ben med singelsläppet ”Shelter In The Storm”. Låten tar inspiration av den amerikanska berättartraditionen och är ett starkt smakprov på det kommande albumetoch till sin hjälp har hon gotlänningen och producenten Roger Gustafsson. ”Shelter In The Storm” handlar om att hitta hem när det stormar i livet, något som Emma själv varit med om i skuggan av pandemin.
”Låten handlar om den villkorslösa kärleken som finns mellan mig och min man, han har alltid funnits vid min sida oavsett hur mycket det stormar omkring mig. Och jag är så oerhört tacksam att han alltid står upp för mig”, säger Emma Nilsdotter
Det står i pressreleasen att du nu blir soloartist, men vad jag förstår så har du gett ut en skiva tidigare?
Ja, det var jättelänge sen! Kan det ha varit 2002, kanske? Jag bara gissar för det var så länge sen. Om du nu refererar till min platta ”Från mig till dig”. Min svenska platta.
Det var lite jazzigare musik på den och nu blir det americana.
Nu blir det americana och vet du, det är första gången som jag faktiskt gör någonting helt själv. När det gäller plattan ”Från mig till dig” så var det någon annan som kom på den idén och jag hade inget bättre för mig just då och tänkte att det kan man väl göra. Jag var väldigt ung då. Det var en kul grej men jag var aldrig riktigt sann där.
Men nu känner du att nu vill du göra något helt eget.
Ja, nu lyssnar jag på mig själv, vad vill jag göra. Jag gör inte musik längre för att det ska fylla någon annans syfte än att jag vill göra det här.
Om jag utgår ifrån första singeln så är handlar ju om den kärlek som finns mellan dig och din man. När du skriver och väljer ut låtar, brukar du bolla idéer med din man då?
Han är inte med i den själva kreativa processen när det kommer till att skriva. Däremot så är han nog mitt största fan. Han är ivrig påhejare fast det är inte så att han skulle köpa vad som helst, det tror jag inte. Han skulle säga till om det var något han inte gillade det, det är jag övertygad om. Han spelar också bas på alla låtar, så på den punkten är han med i det kreativa.
Jag tänkte att ibland vill man ju ha något bollplank, kanske även när man är skriver.
Vi brukar prata mer om lösningar, hur man ska nå ut, vem ska man prata med, var ska vi spela? Det är ju det som är svåra att vara soloartist idag på ett independent bolag. Man får börja om från början lite grann. Det är skitbra musik jag gör, men om ingen vet om att den finns, då är det ju svårt.
När du var med i The Real Group var ni fem stycken. Fick du då något utrymme för dina egna idéer?
Nej, då var det ett kollektiv. Man jobbade för gruppen. Det fanns inte utrymme överhuvudtaget att gå solo, inte på något sätt skulle jag vilja säga och det var fine till den punkten när jag kände att jag inte kunde utvecklas mer och jag stod och stampade och blev frustrerad över det. Jag ville göra vissa saker och dem ville något annat. Det var därför vi breakade 2020.
Och sen kom pandemin och allt blev försenat, misstänker jag.
Ja, det var ju himla olyckligt. Pandemin drabbade ju många på olika sätt och för mig så vart det det verkligen ett otroligt vakuum efter att ha varit med i The Real Group 13 år, turnerat över hela världen med slutsålda konserthus till att göra absolut ingenting. Det var verkligen skitjobbigt. Jag blev djupt deprimerad och fick söka hjälp för det. Men så här efteråt kan jag ju se ändå att det var fanns en mening med det, för hade det inte varit för det där stora mörkret, så hade jag inte börjat skriva egna låtar. Då hade jag nog gjort något annat. Jag har liksom inte lyssnat på mig själv. Jag har ju alltid haft lust att skriva, men under åren i The Real Group fick jag för mig att jag inte var så bra på det så att jag lät någon annan göra det istället. Men nu är det ändring på den saken. Jag är skitbra på att skriva har jag upptäckt!
Ändå hade du fått med en låt till Kylie Minogue.
Ja, jag skrev låt som Kylie Minogue ville ha, helt otroligt, så varför gjorde jag inte mer då? Jag tror att det var för att jag var med i The Real Group och då var det ganska bekvämt att bara åka på turné till Japan istället. (skratt) Det var knäppt, men det var det jag prioriterade då.
Men nu det blir ju ett album på sikt. Är det många låtar som du har fått lagt åt sidan? Man måste ju ändå någonstans bestämma sig för att så här många ska jag ha med eller inte.
Jag kommer säkert att komma dit. Jag vet inte hur det kommer att se ut när vi väl är framme, för jag har skrivit så himla mycket musik och det är alltid så att när jag skriver en låt så tycker jag att det här är den bästa låten, någonsin! Sen får min producent Roger Gustafsson sätta tänderna i materialet och ge låten dess riktiga kläder, den riktiga ljudbilden alltså. Det kommer säkert att bli så att jag måste ”kill your darlings”, men jag tycker att det är känns som ett angenämt problem, för det är ju värre om man sitter och och måste tvinga ur sig musik för att fylla ett album. Det kommer bli ett trevligt problem att sitta och sortera.
Blir det ett fysiskt album eller enbart digitalt?
Jag har en vision om att trycka upp vinyl. Det tycker jag är ett så himla skönt format. Jag älskar själv att läsa booklets. Det saknar jag med allt det här digitala, att man inte får hålla i och läsa de där böckerna som följde med CD skivorna. Till exempel att läsa vilka artisterna tackar, vilka som spelar på låtarna, titta på alla bilder och så vidare.
Kommer det nån mer singel innan albumet?
Jag kommer att släppa min andra singel den 29 september. Det är också min födelsedag, så då kan man ju fira dubbelt så att säga! Min andra singeln heter ”Suitcase”.
Det låter nästan som att det handlar om att du är på turné med din resväska.
Ja men typ. ”Suitcase” handlar om en gammal resväska som jag köpte i början av min tid med The Real Group. Den har följt med mig på alla turnéer, alla resor över hela världen.
Den skulle man vilja intervjua.
Ja du, det skulle du vilja, va? Du får ringa, jag kan fixa numret. (skratt)
Vet du ungefär när du tänkt släppa plattan? Antar att det blir olika datum för det digitala och för vinylen. Vinyl kan ta lite tid att få fram.
Vinylen kommer ju inte att komma förrän nästa år, kanske i mars räknar jag med, för jag tror att det tar 2 månader att pressa vinylen. Men jag hoppas att att albumet kommer kring årsskiftet. Fast det har ju lite att göra med hur snabbt jag hinner spela in saker och ting. Vi jobbar ju parallellt med andra saker också. Framför allt min producent Roger Gustafsson. Han sitter ju inte bara jobba med mig så att jag får snällt vänta på min tid.
Kan man säga att du har musik i blodet med tanke på att din far spelade i dansband? Kanske har du även på din mors sida fått dina musikaliska gener?
Alltså, min mamma är ändå ganska musikalisk, men har aldrig anammat den delen hos sig själv. Hon har en känsla för musik, helt klart, men hon har inte hållit på med musik över huvudtaget.
Har du andra såna här estetiska ådror? Jag tänkte nu på planering av omslag och liknande.
Nu gör jag alla omslag, hemsidan, alla videos till sociala sociala medier och allt sånt där, vilket är fantastiskt roligt. Jag gör min egen merch. Jag har suttit och jobbat i Illustrator då och jag har insett att jag är inte är så himla dålig på det där. Men sen så är jag ju väldigt konstnärligt lagd. Jag har hållit på med kläder parallellt under alla år som jag jobbar med musik. Jag har jobbat som stylist och sömmerska. Under pandemin pluggade jag en yrkesutbildning till mönsterkonstruktör, eftersom jag har sytt i hela mitt liv men så ville veta hur man gör från grunden. Så parallellt med musik så jobbar jag med med det nu.
Är det du som har designat dina egna kläder på singelomslaget?
Plagget som är på första singelomslaget är faktiskt secondhand. Jag älskar secondhand! Jag köper nästan aldrig nya grejer till mig själv och försöker även få mina barn att förstå hur mycket bättre det är, både för miljön och för plånboken.
Innan du kom med i The Real Group och så har du nån musikalisk skolning misstänker jag.
Jag gick ett vanligt gymnasium när jag bodde uppe i Vilhelmina. Jag sjöng i pappas dansband, det var en lokalt dansband. Jag tyckte musik var väldigt roligt, men jag var lite osäker på om jag var bra. Så jag sökte mig till en folkhögskola där jag var ljudtekniker i ett år. Jättekonstigt, men nyttigt. En gitarrlärare som jag hade där sa: ”Emma, du borde söka till Fridhems folkhögskola nere i Svalöv, Skåne.”
Så jag sökte dit och kom in och det här var då en av Sveriges bästa folkhögskolor med musikinriktning. Jag pluggade där i 2 år, sen kände jag att jag var färdig med plugg och då flyttade jag upp till Stockholm och ville bara jobba mig fram som musiker och det är det jag har gjort sen dess.
Kände du att det här med musik var något för dig från barnsben?
Jag har nog alltid haft en känsla för musik utan att ha tänkt på det när jag var liten. Jag har fått höra att jag gick och sjöng hela tiden när jag var barn. Jag minns inte det och jag har ingen uppfattning om att jag har gjort det heller. Fast jag har ett exempel från när jag var liten och jag hälsade på min kusin som bodde ute på landet. Hon hade en LP skiva som var så vansinnigt bra. Varje gång jag åkte dit så ville jag bara lyssna på den. Det var ”Thriller” plattan med Michael Jackson. En ikonisk skiva, men jag hade ingen aning om vem han var då. Men jag älskade känslan som fyllde mig när jag lyssnade på den. Så det har liksom alltid funnits det där omedvetna att jag mår bra av musik. Singeln ”Shelter In The Storm” handlar ju inte bara om kärleken till min man, utan faktiskt också om kärleken till musik. Att det är musiken också som gör att all oro och allt det jobbiga bara försvinner. Det finns inte längre när jag får vara i musik.
Du skärmar av det andra.
Ja, det bara rinner av mig på något vis. Och det tror jag inte är ovanligt. Man behöver inte vara aktör eller jobba med musik för att känna så, utan jag tänker att de flesta som lyssnar på musik får ju någon form av upplevelse. Det tycker jag är otroligt häftigt.
Det är mycket känslor man kan förmedla via musik.
Genom musik kan man hantera jobbiga saker som kanske är svåra och prata om. Känslor som man inte riktigt tänker sig att man har och det kan hjälpa när man är ledsen och det kan lyfta ännu mer när man är lycklig och det är magiskt. Jag tycker det är helt fantastiskt med musik.
När du lyssnar på musik, lyssnar du på något som är totalt motsats till det som du själv gör?
Det beror på hur det beror på lite vad syftet är. Om jag om jag står och lagar mat till exempel då lyssnar jag på kubansk salsa. Det är ju väldigt långt ifrån det jag gör. Den har skön energi och då blir jag skitglad och dansar runt i köket. Sen lyssnar jag ju gärna på andras album. Jag älskar album! Det blir som att se en bra film. Jag tycker att Taylor Swifts senaste grejer är fantastiska och det är ju lite mer i den genre som jag ändå befinner mig nu.
Vid dom tillfällena, så är även texten viktig för dig.
Jag gillar när musiken och texten känns genuin. Jag tror att det är historieberättandet som jag tycker är fascinerande. Det tilltalar mig.
När du skriver egna texter brukar du då tänka i bilder?
Det är olika vid olika tillfällen. Låtar skrivs ibland jättesnabbt och enkelt men ibland så kan det vara en kamp och då får jag gå tillbaka flera gånger och revidera. Musiken brukar oftast komma till mig på en gång, det har jag väldigt lätt för, men texterna kan ibland vara lite krångligare att få till. Ibland kan jag se hela förloppet som en musik video, hur jag skulle vilja att det ser ut i den färdiga produktionen med musik och rörlig bild. Till exempel igår så skrev jag en låt och skickade över den till Jill Johnson, för jag har lite kontakt med henne och frågade om hon vill vara med och skriva text och hon sa ja, vilket är skitkul! Den hoppas jag ska bli färdig snart och där ser jag redan nu hur musikvideon ska se ut, vart vi ska vara när vi spelar in den, vilka som ska vara med… Vi ska dansa och så… Sen hur det blir i slutänden vet man aldrig, men det är en väldigt tydlig bild som dyker upp och det är kul att arbeta kring den.
