1999 öppnade LION’S SHARE upp för Motörhead, Manowar och DIO på turnén ”Monsters Of The Millennium” som pågick i ungefär en månad i ishallar runt om i Sverige, Danmark, Finland och Estland. Nyligen släppte de en Lemmy tribute med en cover på Motörheads ”Killed By Death”. Vi ringde upp bandets gitarrist Lars Chriss för att växla några ord om covers, minnen och ett album vi väntar på.
Motörhead har ju väldigt många låtar att välja bland, det var ingen annan som du kände att du ville göra istället för ”Killed By Death” som Nils Patrik föreslog?
Nej och han var väldigt konkret då han sjungit låten tidigare och tyckte att den passade hans röst. Så det var ingen diskussion om nån annan låt, däremot kände jag spontant att det kanske inte riktigt var Lion`s Share:s naturliga stil. Vi har ganska mycket riff baserat sound, mer åt Black Sabbath och Judas Priest hållet, och det här är mer åt punk och Ramones hållet. Jag fick fundera på hur vi skulle få den mer Lion`s Share aktig. Jag började jobba på ett arr och kom på lite idéer som vi båda tyckte var coola. Oavsett så känns det meningslöst att bara göra en kopia rakt av. Patrik gillade det som jag kom upp med och så var bollen i rullning. I och med att vi turnerat med Motörhead kände vi att vi ville göra en hyllning till Lemmy. Då vi även känner Mikkey Dee så tänkte vi att han kanske ville säga några ord i början av videon så det gick ganska smärtfritt. Folk har gillat låten/videon så det var ett lyckat drag och bra idé av Patrik.
Är det här er andra cover som ni har spelat in? Första var väl Judas Priest ”A Touch Of Evil”.
Judas Priest tributen var väldigt cool. Den stod Priest och deras management bakom och bl.a. skrev liner notes. Vi hade även en cover på skivan ”Fall from grace”. City Boy:s ”The Day The Earth Caught Fire”. Sen hade vi på andra skivan ”Two” med Secret Service:s ”Flash in the Night”.
Secret Service låter lite mer oväntat…
Vår första manager var keyboardist i Secret Service, så det var kanske en koppling. Tycker att det är en bra låt och att vi fick till den på vårt sätt. De var mer ett syntband, men vår version är definitivt inte syntpop. Kommer nu på att vi även var involverade i en tribute för Angel Witch som aldrig blev färdigställd. Vi gjorde låten ”Sorcerers” och tog med den som bonusspår på CD:n av albumet ”Emotional Coma” istället.
Men ni har aldrig spelat in några covers på några Dio låtar?
Nej, men däremot finns två livelåtar med på digitala EP´n vi släppte. Vi var huvudbandet på Sweden Rocks Dio tribute som de gjorde 2010. Två av låtarna från den spelningen finns på EP´n, plus en till som man får om man signar upp för vårt newsletter på www.lionsshare.org.
När jag kikade på vilka musiker som var med på ”Killed By Death” så blev jag nyfiken på om trummisen och sångaren är släkt?
Ni släpper en ny singel ungefär var tredje månad. När vi talades vid för några år sedan så nämnde du att ni hade väldigt många låtar liggandes, men jag kan tänka mig att ni har fyllt på lagret med nya låtar sen dess.
Jo och vissa har bytts ut. Vi hade ett album i åtanke och en låtordning. Sen har vi skrivit nya låtar som tagit gamla låtars platser som ”Pentagram”, och ”We Are What We Are”. Vi har en låt som vi kommer att släppa i början av mars, ”Under Attack”, som är helt ny. Annars är det ungefär de låtar som vi hade tänkt ha med på albumet, även om de inte var färdiga utan mer i demo-form då.
Blir det något fysiskt album eller kommer ni bara släppa musik digitalt på det här sättet?
Tanken var att det skulle ha kommit ett fysiskt album 2020. Vi hade precis repat ihop oss och skulle ut och gigga under året. Vi vill dock inte släppa ett album om vi inte kan åka ut och supporta det. Vi hann göra två headline-spelningar i Tyskland i mars och sen var det lock down tre dagar efter vi kommit hem. Då fanns det ingen anledning att släppa albumet. Så vi återgick till singelsläppandet. Dels för att bygga på vår fanbase och dels för att de fans vi redan har ska få ny musik. Men så fort det går att ge sig ut och turnera så kommer vi att släppa ett album.
Då kan det bli så att en del av de singlar ni släppt inte hamnar på albumet? Utan man får vänta och se?
Så kan det bli. Man kollar väl lite responsen på vissa låtar och så där. Skivbranschen är i förändring så man får helt enkelt tänka om och hänga med. Den fysiska försäljningen är nere på tre fyra procent och resten är digitalt i Sverige. Själv är jag förtjust i det här med vinylformatet där man har ca: 40 minuter musik. Vårt album kommer hamna där omkring beroende på vilka låtar vi tar med. Hellre släpper vi en skiva igen lite tätare inpå än gör ett för långt album. Samtliga låtar kommer finputsas och mixas om till albumsläppet också.
Skriver ni era låtar var för sig eller tillsammans?
Det brukar gå till så att jag skriver riff och musikbakgrunden. När jag sen har nåt som sitter ihop och låter bra så kommer Patrik ner till mig i Stockholm från Borlänge där han bor. Då sitter vi här och skriver sångmelodierna från scratch, bollar idéer fram och tillbaka tills vi är nöjda. Efter det så gör jag ordning en demo som jag skickar till honom och då skriver han texten och så är låten klar. Typ så går det till.
Ni jobbar även ihop under Patriks namn på hans soloskivor.
Jag är mixare och producent till yrket sen tio år tillbaka. Han gillar väl det jag gör helt enkelt. Men där skriver han låtarna helt och hållet själv. Han skickar mig demos som jag får arrangera och producera upp. Det är enda skillnaden. För annars är det samma folk som lirar, mixar och som mastrar osv.
Men du har inget soloprojekt?
Vilken låt som du varit inblandad i är du mest nöjd med?
Jag är väldigt nöjd med öppningsspåret på skivan Emotional Coma, ”Cult of Denial”. Bland nya singlarna tycker jag att ”The Lion’s Trial” är väldigt bra, men jag är extremt nöjd med samtliga faktiskt. Vi släpper ju inte ut något vi tycker är dåligt, och då vi bara är två i bandet så blir det väldigt få kompromisser jämfört med om man är fyra, fem, sex stycken i ett band. Då kanske man får släppa igenom sånt som man inte är jättenöjd med, men Patrik och jag är extremt nöjda med vårt samarbete och hur Lion’s Share låter idag.
Vad kommer det sig att ni inte spelar ”Cult of Denial” live?
Vi gjorde det i början efter att vi släppt den, men det är mycket körer i refrängerna och jag är inte så styv sångare, det är en svår låt att få till live. Det är möjligt att den kommer med igen på vår setlist. Då man har många favoritlåtar så försöker man få ett balanserat set.
Har du nåt kul minne ifrån när ni var ute och spelade med Lemmy?
Det som kanske var roligast var när vi hängde med Motörhead i deras turnébuss längst fram och Lemmy hade nån egen avdelning längre bak. Jag skulle bara gå bak för att hämta nån bira i kylen när han säger: – sit down! Jag slog mig ner och han tog sitt gigantiska whisky-cola glas och hällde över hälften av innehållet i mitt glas och slängde i ett par isbitar. Sen drog han igång en CD med material från skivan som de jobbade med då, We Are Motörhead. Det var bara backingtracks utan sång inspelade. Så han satt och sjöng hela albumet lite svagt bara för mig. Det kändes som att han diggade mig under turnén. Han stod ofta framför mig under vårt soundcheck och ropade en massa roliga skämt.
Det var mycket party på den turnén, även från vår sida, men i Manowar tog de sig ett glas vin på sin höjd. När vi var i Umeå och gick ur bussen bakis som sjutton kommer sångaren Eric Adams sprudlande glad: – They have a great gym here! (skratt) Manowar var exalterade över att det fanns ett gym att hänga på, medan vi andra var vrak.
Varför ska vi vänta på er nästa platta?
Vår kommande platta kommer att bli vår absolut bästa och då har vi ändå släppt två mycket starka plattor innan med ”Emotional Coma” och ”Dark Hours”. Vi har i och med dessa plus digitalsinglarna verkligen hittat vårt naturliga sound.