Att Marina Gisela Uppgren sjunger och skriver låtar som får en att tänka på Tennessee snarare än Vellinge i Skåne upptäckte många countryfans redan på debuten med gruppen Cheatin’ Hearts. Efter flera års paus är hon nu tillbaka med nya konstellationen Amber Band. I januari kom deras första singel ”Comfort Zone” och snart är det dags för singel nummer två. Vi hörde oss för med Marina om vad som väntar oss lyssnare framöver och hur hon får inspiration till sina låtar.
Ni har släppt er debutsingel ”Comfort Zone”…
Ja vi spelade in den i somras i studion.
Men ni har varit i musikbranschen innan ni slog ihop era påsar ?
Ja allihopa. Vi hade ett band ihop som vi bröt upp för ca tio år sedan. Alla utom trummisen var med i det bandet. Vi har hängt ihop, men haft ett speluppehåll på tio år. Alla har kört vidare på sina egna håll. Killarna har spelat ihop och har även ett annat band, Lonesharks, Vi gjorde inget på tio år och jag hade tänkt sluta med musiken när vår producent Hans ringde mig. Han ville göra något med mig för femton år sen, men då blev det av. Nu frågade han mig om vi skulle spela in mina låtar och om jag hade lust att skriva något nytt. Det tyckte jag lät kul och då kontaktade vi Jonas och frågade om vi kunde sätta ihop ett band igen. Jag frågade killarna och så bildade vi det nya bandet.
Och då blev det full fart med låtarna?
Då det var corona så repade vi in tolv låtar. Det blev sen elva som vi tog med till studion och spelade in dem. Som pandemi läget är så kommer vi släppa en låt i månaden fram till skivsläppet framåt våren sommaren.
Är alla låtarna färdiga och bara väntar på att ges ut?
Allt är färdigt. De låtar som vi kommer att framföra är klara.
Måste vara lite tråkigt med läget som är nu för när skivan är släppt vill man väl ut och spela låtarna?
Det vill man. Man står lite och stampar. Vi vill ut och spela hela gänget. Man får inte repa i dagsläget vilket är trist. För vi behöver repa till de nya låtarna vi ska spela in till album nummer två. De flesta har vi påbörjat så vi kan i alla fall grunderna på dem. Vi får helt enkelt se hur dagsläget är för när vi kan börja repa igen.
När ni spelar in gör ni det då live eller spelas varje medlem in för sig?
Vi spelar in live. Sen gör man som alla andra. Om man vill lägga till något extra instrument så gör man det vid sidan av, så att säga. Ljudbilden blir mer levande när man spelar in live i studion.
Är de kommande låtarna i samma stuk som den första singeln?
Nej och det är lite kul. Vi har lite olika stuk på dem men ändå känns det som att de hör ihop. De är väldigt olika. Jag har inte fastnat i en speciell fåra när jag skriver utan vi har en lite egen stil. Vi försöker hitta vår stil tillsammans och jag tror att nästa platta som vi kommer att släppa kommer att se lite annorlunda ut än den här. Troligen lite mer outlaw och popigare, men fortfarande country.
Kommer er musik ges ut fysiskt eller blir det enbart digitalt?
Det kommer både LP och CD. Det blir i samband med skivsläppet. Det är redan bestämt och klart. Elva låtar kommer albumet att innehålla.
När det kommer till hur man ska lägga låtarna så kan det väl vara ett pyssel?
Vi har sån tur att vår producent sköter allt det här åt oss. Vi har ingenting med de grejerna att göra överhuvudtaget, utan vi går in i studion, spelar in våra låtar och sen sköter distributions- och skivbolaget allting. Vi litar på vår producent som har varit med länge i branschen. Så vi bara väntar in och ser vad det blir av.
Ni har tidigare spelat även utomlands…
Vi har varit i Danmark, Norge och jag i Finland. Sen har vi typ varit i hela Sverige och spelat. Men det var med bandet Cheatin´ Hearts. Det har blivit på countryfestivaler i första hand.
Det är du som skriver bandets låtar?
Ja och jag skriver text och musik samtidigt. Jag är inte en sån som först skriver texten och sen lägger till musiken, utan jag gör allt samtidigt. Annars får jag inte ihop det.
Kommer inspirationen som en blixt från klar himmel till dig eller sätter du dig ner och bestämmer dig för göra en låt?
Om jag sätter mig ner och tänker att jag ska skriva en låt så brukar det inte funka. Jag brukar bli inspirerad av saker och ting som händer runt omkring mig. Jag är ingen person som skriver om mig själv, utan det är fiktion det som jag skriver. Det kan vara en melodi som bara dyker upp i mitt huvud. Jag kan ibland vakna med en melodi i huvudet och då spelar man in den snabbt. Sen kan den få vänta lite innan man testar den och då kommer det. Ibland känns det som att det bara faller ner i knät på en.
Har du nåt instrument som du använder när du skriver dina låtar?
Jag använder min akustiska gitarr. Jag kan inte påstå att jag är en gitarrist, men jag kan några ackord i alla fall. (skratt) Tillräckligt många för att kunna skriva låtarna. Då spelar jag in det på telefonen för att jag ska komma ihåg det själv och sen kan jag skicka över ljudfilen till de andra så att de kan lyssna och vet sen hur låten låter. När vi sen kommer till replokalen spelar jag upp låten med gitarren och har jag då inte i huvudet vilket stuk eller tempo jag ska ha på låten sätter vi det tillsammans. Vi testar lite olika saker, solon, intron och så vidare. Det hjälps vi åt med, men själva grunden och texten står jag för.
Kommer du från en musikalisk familj?
Min morfar var trummis. Min mamma har varit med i TV och sjungit när hon var liten. Men vad jag vet är det ingen annan som skriver musik.
Vilka artister är dina inspirationskällor?
Det har varierat mycket över åren. Från början var det Patzy Cline, Dolly Parton och Buck Owens. Det var de stora inspirationerna när jag var i de unga tonåren och sen har det ändrats hela tiden. Reba McIntyre, Johnny Cash och George Strait är en av mina favoriter. Där kan jag känna mycket att jag får mycket inspiration och ändå är det inte den musiken som jag spelar eller skriver. Men det är nånting med honom och hans utstrålning som gör att jag kan bli väldigt inspirerad av honom. Det går lite i vågor.
Vad kan du avslöja om er kommande singel ”A Quote They´ve Heard Before”?
Den handlar om ett kämpande par som försöker hålla ihop, men de inser själva att det går inte. Man kan inte bara leva på hoppet, utan det är bara att lämna. Det är en lite sorglig låt faktiskt.
Går även musiken i moll?
Nej, för jag skriver ganska glad musik till sorgliga texter. Men det är en ganska typisk countrylåt, men ganska upp tempo. Lite svårt att förklara. Ni får ge er till tåls tills den släpps.
