Hur mycket ska vi dricksa? Det är den eviga frågan vid slutet av varje restaurangbesök. En undersökning från Bookatable visar att majoriteten lägger 10 procent av notans totalbelopp. Men många är kritiska till att drickstraditionen lever vidare.
Redan 1938 infördes en serveringsavgift om 10 procent av notans totalbelopp för alla restauranggäster i Sverige. Sedan 1993 får de som arbetar på restaurang grundlön och OB-ersättning, vilket innebär att personalens löner redan är inräknade i dagens restaurangpriser, och serveringsavgiften är därmed borttagen. Även om detta gör att dricksandet i dag är frivilligt lever traditionen med dricks vidare, vilket bekräftas i en undersökning från Bookatable där 6 av 10 uppger att de lägger cirka 10 procent i dricks vid restaurangbesök.
Majoriteten av respondenterna, 74 procent, uppger att det är den sammantagna restaurangupplevelsen som avgör storleken på det dricksade beloppet. Viktigast är servicen från serveringspersonalen samt kvaliteten på maten. Däremot är långt ifrån alla glada över att det dricksas, då nästan var tredje säger sig vara kritisk till att det överhuvudtaget sker. Trots det uppger endast 6 procent att de aldrig eller mycket sällan dricksar.
Dricksen delas oftast med hela arbetslaget
Enligt Hotell- och restaurangfacket är minimilönen för servitörer, kockar och kallskänkor 20601 kronor i månaden. De flesta tjänar däremot mycket mer just tack vare gästernas drickspengar. När gäster lämnar dricks efter ett restaurangbesök är det servispersonalen som tar emot pengarna, men på de flesta restauranger i Sverige delas de sedan med resten av arbetslaget. Det betyder att även kockar, diskare, hovmästare etc. får ta del av dricksen. Detta verkar även vara i linje med vad restaurangbesökarna anser lämpligt, där 59 procent uppger att de tycker att alla som arbetar på restaurangen ska få del av dricksen.
