Glädjefylld festival trots vädrets makter

Trailerpark Idlers var först ut på scen och fick starta upp festivalen.
Det var lite tunnsått med besökare som anlänt när de äntrade scenen.
Men de spelade trots detta med glöd och inspirerat till glädje för oss som var där.

När regnet drog in passade vi på att äta i tältet uppe på kullen.
Där inne hamnade vi vid samma bord som Roffe Jansson från Happy Tunes som berättade att han fick hoppa in för Raymond Mattiasson under fredagen.
Han hade då blandat in dansbandslåtar som han sjungit på svenska.
Publiken hade varit med på noterna och sjungit med och haft kul.
- Just att man har trevligt och att publiken har roligt är det viktigaste, sa Roffe.
Detsamma när man är ute på russindisco (ålderdomshem) och spelar, de vill höra det som de lyssnade på när de var unga.
Nu vill de snart höra Deep Purple och liknande.

Det var en brokig blandning av publik i alla åldrar.
De flesta kom till fots medan några kom till häst.
Många var stilenligt klädda medan andra nöjde sig med en hatt.
Detta gjorde att det blev lite USA feeling på inramningen av festivalen.

Trots regn och surt i backen märktes inga sura miner.
Här var härlig musik, idel glädje och högt i tak.

Rebekka Thornbech kom med sina systrar som körade och med en ny skiva i bagaget.
Hon började med att tala om att hon skulle ta mellansnacket på engelska då vi nog lättare skulle förstå det än danskan.

Alla artister bjöd på en skön underhållning under kvällen.

Peter Dahl säger att de kommer att arrangera en festival även 2017 om resultatet blir minst +-0:-
-Det här är något som man gör för att man älskar musiken och tycker att det är kul att ha en renodlad countryfestival.

Vi som gillar musiken håller tummarna för att det blir en ny festival nästa år.