Förra året belönades hon med Lill-Babs stipendiet och i början av sommaren släppte Johanna Bakke den uppmärksammade singeln och videon ”Sara Elin”. Nu är stjärnskottet från Järvsö tillbaka med en ny stark singel – ”Gå i takt”. En låt som Johanna skrev i frustration över människors stress och oförmåga att leva i nuet. Då vi var nyfikna på artisten som älskar det svenska språket så ringde vi upp Johanna.
När började du med musik?
Jag har väl alltid sjungit, spelat och varit med i musikskolan. Jag började skriva låtar när jag blev tonåring och sen har det utvecklats sen dess.
Var det något speciellt instrument du spelade i musikskolan?
Jag gick på sånglektioner i tolv år. Sen så har jag spelat lite cello och piano. Jag är mer självlärd på gitarren.
Gitarren är lättare att ta med sig när man ska ut och spela…
Så är det. Nu har det varit mycket så att jag har tagit med mig mitt lilla piano och haft lite pianobar och liknande uppdrag.
Nu är den stressigaste perioden på året för många inför jul, var det därför du släppte låten nu?
Nej, det var det faktiskt inte. Det var ett rent sammanträffande, men det är inte om jul- eller paketstressen som jag tänkt på när jag skrivit den. Det är mer stressen över att hinna med allt man ska göra under hela livet. Jag tänker att om man stressar hela tiden så kanske man missar det som var själva livet.
Har du lyckats släppa den stressen själv?
Tyvärr så är det något som dyker upp ibland. Det tror jag det gör för oss alla. Min bekantskapskrets är ganska stressade för är man ung så ska man hinna med att göra så mycket som möjligt samtidigt som man känner stress och press från samhället. Hitta boende, tjäna pengar samtidigt som man ska vara ung och ha roligt. Mycket som ska klaffa. Sen blir man äldre och ska ha tid att stanna upp för då har man inte lika långt kvar. Men man vet aldrig om det är vi unga eller de gamla som får gå först. Det är lite absurt att man stressar på och tänker att man ska hinna med allt på den tid man har, för hur mycket tid vi har kvar vet man aldrig.
Du vill att vi ska gå ut och dansa, är det för att vi gömmer oss för mycket bakom skärmar? Kanske även från sociala medier vi får stressen ifrån?
Det tror jag. Visst skulle man må bättre av att sitta mindre bakom en skärm, det tror jag. Men samtidigt så måste man få göra det och inte vara så produktiv hela tiden. Bara få gömma sig bakom den i soffan och inte känna nån stress.
Ibland undrar jag om det blivit för mycket prat om skärmtid. Förr var det ok att gömma sig bakom en bok…
Jag har tänkt på samma sak. Jag har egentligen inte reflekterat över detta med skärmtid förrän du ställde frågan. Kanske beror på att jag är 23 och inte har några barn. Men nåt måste man få göra när man laddar även om det är ett dåligt sätt då det är blått ljus och mycket information för hjärnan att ta in. Man måste dock få möjlighet att bara vara och bli underhållen.
När bestämde du dig för att satsa på din musikaliska karriär?
Vet inte exakt när, men jag fick Lill-Babs stipendiet september 2018 och då kände jag att det var en väldig boost att det fanns folk som trodde på det som jag gör. Även om jag alltid har hållit på och haft den här drömmen så började jag efter det tro på mig själv på ett annat sätt när jag ser att det finns folk som uppskattar det jag gör, backar upp och som vill hjälpa en. Så det är nog det senaste året som det blivit en mer seriös satsning.
Jag förstår att man blir glad när man får ett sånt här stipendium, men blir man inte samtidigt lite chockad?
Absolut. Jag blev superförvånad över att hon hade uppmärksammat mig. Speciellt som det var Lill-Babs som har utsett mig. Man känner också att man blir lite skyldig att ta tag i det som man gör när personer uppmärksammar det. Det är ett privilegium och bara roligt att ta tag i det när det finns folk som backar upp.
Och du kommer att använda stipendiet till kommande albumet?
Det går uteslutande till musik.
Har du bestämt när albumet kommer att släppas?
Det kommer att släppas nu i vinter. En singel till kommer det innan albumet. Det blir nio spår totalt. Vi hade fem, sex låtar när vi tänkte göra en EP. Då tänkte vi att vi slänger in några fler och gör ett album på en gång. Jag hade låtar som skulle ut så det var lika bra tyckte jag. Jag gillar albumformatet.
Du sägs älska svenska språket…
Ja, det gör jag.
När jag växte upp så skulle alla sjunga på engelska…
Jag skrev mycket på engelska när jag var yngre. Tror det var för att man blev mer distanserad till det man skrev. Det var inte lika nära eller lika jobbigt om det var personliga låtar. Men jag har nog haft enklare för svenska språket då det är det språk som jag använder till vardags. Jag upplever också att det kommer närmare och berör på ett annat sätt.
Det kan väl vara klurigt att få till det i låtar med svenska ord?
Det blir gärna lite kantigt. Vi kanske inte har lika vackra ord på svenska som i många andra språk. Men jag tycker att det är en liten grej att det inte behöver vara så vackra ord jämt heller.
Dina egna förebilder är det artister som uttrycker sig på svenska?
Jag lyssnar nästan uteslutande på svensk musik. Det blir jag påmind om när jag får mina Spotifylistor. Det är mycket texter på svenska eller musik av svenska låtskrivare och musiker. Lars Winnerbäck har alltid varit en stor förebild som jag har lyssnat mycket på. Jag är uppväxt på Monica Zetterlund, svensk jazz och lyssnar mycket på Veronica Maggio.
Då kan man säga att du håller dig i en viss fåra av musik…
Jag håller mig inom svenska vispop rocken. Ibland behöver man lite power och då blandar jag upp det med Silvana Imam.
När du skriver låtar kommer texten till dig först eller musiken eller båda på en gång?
Det är lite olika. Oftast har jag någon idé om i alla fall ett ord som jag vill ha med eller ett tema om vad låten ska handla om. Sen brukar jag sitta och testa lite ackord, nynna och sjunga de här orden och försöka hitta på något till det temat. Så det kommer i ett flöde när jag sitter själv. När jag skriver med andra är det oftare att man diskuterar sig fram till teman och texter samtidigt som man sitter och jammar melodier, ackord och nynnar tillsammans.
