Det visuella rockbandet Kerbera är ute på en tre veckor lång välgörenhetsturné för att hjälpa hemlösa hundar i Thailand tillsammans med organisationen ”The man that rescues dogs” / TMTRD. I samband med turnén så släpptes en ny singel, Howl, där alla intäkter går oavkortat till organisationen.Med sin androgyna, nästan könlösa touch tar sig bandet an frågor som drog/alkoholkonsumtion, matcho-ideal, psykisk ohälsa och religion — inte genom att predika utan snarare porträttera. Med ett starkt koncept och dedikerad fanbase så infekterar de världen en dag i taget med sin ”moderna freakshow”.
“Tänker man freakshow så är det rent utseendemässigt. Vi representerar en freakshow som finns på insidan. Förr ville man gå och se på freakshow för att förundras och samtidigt själv känna sig normal. Få håna andra för deras fysiska attribut. Mätta den där osäkerheten som folk bar omkring på. Vår moderna freakshow riktar istället en spegel mot publiken och utmanar dem att konfrontera sig själva”, säger sångaren Seike Clowniac.
Nyfikna som vanligt ville vi få fler svar av Seike.
Namnet Kerbera, vad står det för?
Det är en ganska rolig historia. Gerbera är en blomma. När vi skulle komma på ett bandnamn så hade vi typ hundra miljoner olika förslag. Vi hade en lång lista och så körde vi uteslutningsmetoden. Vi lekte lite med ord. Det finns en låt med ett band som jag tycker om som heter Gerba, så jag tror att nånstans i bakhuvudet fans tanken att byta ut g:et mot ett k. Sen drömde jag att jag ringde till bandet och sa: – jag tycker att vi ska heta Kerbera. Och alla i bandet tyckte att det var jättebra. Sen vaknade jag upp och ringde bandet, berättade drömmen och så tog vi det namnet. Det är den konstiga historien för namnet betyder ingenting. Sen ger vi i bandet en mening.
Nu är ni ute på en välgörenhetsturné i Thailand för hemlösa hundar. Är det så att ni är hundägare själva?
Några i bandet har hund. Vi alla tycker mycket om djur. Jag har tre katter istället. Jag skulle aldrig skaffa husdjur om jag inte kände att jag hade tiden och platsen för dem. Men jag har väldigt mycket hundar runt omkring mig.
Hur länge har ni i bandet spelat ihop?
Kerbera har funnits sedan mitten av 2013. Vi har haft lite olika konstellationer och just nu ser det ut som det gör. Från 2013 har det varit lite av en testperiod där vi utforskat hur vi ska låta som band, image och allt omkring som rör bandet. Nu känns det som att vi har växt ihop och först nu är det som vi kommer att på riktigt pusha namnet utåt mot publik som ett färdigt koncept.
Experimentell rock är vad man kan kalla er musik?
Det tycker jag passar perfekt för att det är allt inom rock. När vi skriver en låt så tänker inte vi att vi måste hålla oss till en genre, utan vi går mycket på känsla. Vi vill inte limitera oss utan hellre hålla oss till vad vi tycker låter och känns bra.
Du var med i ett annat band tidigare ?
Ja,Seremedy. Vi körde mer åt Japan hållet. När jag var liten var jag väldigt glad i Japan. Bandet var väldigt aktivt i Japan då jag var väldigt mycket där. Vi använde mina kontakter där, så vi kunde åka dit och spela. Det har hjälpt mig nu då jag har haft en fanbase runt hela världen som följt mig i flera år och som har fortsatt att följa mig in i Kerbera.
Då blir det Asien igen?
Det har blivit lite så. Vi har fastnat lite i Asien. Jag älskar människorna här, kulturen och det är superfint. Det är kul för mig som har varit mycket i Thailand, Filippinerna och Japan att få visa bandet vad jag kommer ifrån som person och artist. Medlemmarna förstår sig på mig ännu mer. Det är kul att vi kan hjälpa Michael med hundarna. Där kan vi se att pengarna hamnar på rätt ställe.
Du som gillar Asien gillar du även stark mat?
Jag gillar det, men min mage är av en annan åsikt (skratt)
När ni skriver låtar skriver ni dem ihop då?
Det är väldigt olika. Senaste låten Howl, där kommer grunden från vår bassist. Han skrev den för sju år sedan. Så han kom med en gammal idé och vi tyckte att den skulle vi spinna vidare på. Sen pusslade han och gitarristen ihop låten, jag kom med sång och melodi. Så det är ett hopkok. Alla i bandet har bidragit med olika delar.
Har ni olika förebilder?
Precis. Alla kommer från sitt. Jag har mitt från Asien, Japansk rock. Men även klassisk musik. Jag lyssnar mycket på musikaler. Nån annan har rockinfluenser, nån annan lyssnar på jazz, en har sjungit mycket i kör. Allt detta bakas ihop och blir Kerbera.
Då blir det variation på materialet…
Har man hört en låt så har man inte hört allt med Kerbera. Bland våra låtar tror jag att det finns något för alla att gilla. Har man lyssnat på en låt och sen säger att det här var inte min grej så kan man lyssna vidare och kanske finna något där man gillar.
Kan det vara så med era låtar att man bör lyssna på dem ett par gånger innan de fastnar?
Så kan det vara med vissa av dem. De är inte de där typiska hittarna, även om vi har hittiga melodier. Rent instrumentalt går vi åt det progressiva och har ambienta undertoner. Nästan att vi hittar inspiration från orkestermusik och filmmusik. Vilket skulle höras om vi tog bort sång, trummor och gitarr. Det finns mycket att hämta. Jag tror man måste lyssna igenom det några gånger.
Kommer det fler låtar efter turnéen och den här singeln?
Kerbera har precis börjat. Vi släppte vår sjunde singel, Cirkus, i januari. Innan har det varit som att vi har varit inne i vår kokong och utvecklats. Vi har hittat vad som funkar och vad som inte funkar. Det är först nu vi tar våra steg och verkligen presenterar det här för folk. Vi kommer fortsätta jobba med The man that rescues dogs och vi tittar på att även kunna samarbeta med Sverige. Innan det här så förstod folk inte riktigt vad det var, men nu har vi varit här och har mycket material härifrån. Nu kan vi visa folk vad vi har gjort och vad Michael gör. Om vi eventuellt kommer att göra någon konsert hemma där vi kan engagera folk att hjälpa till. Kanske kan engagera andra band till nästa år, så att de kan följa med oss och göra det vi gör nu. Fast då blir det större. Så det blir mycket Kerbera , men vi kommer även spinna vidare på det här med dogs.
Men fler digitala singlar blir det?
Självfallet. Vi satsar väldigt mycket utomlands och pushar där. Självklart kommer vi inte att glömma Sverige. Ni får hålla öron och ögon öppna.
Har du nåt kul turnéminne du kan dela med dig av?
Det är otroligt varmt här, 35 grader. Det är horribelt att stå på scen sminkad i våra scenkläder och så säger dem att, oj AC´n är lite trasig.
