Mattias Olofsson solodebuterar efter 15 år i musikbranschen

Ja, jag har släppt några singlar innan, men ett album är något som man verkligen vill göra. Det är skitkul!

Det kommer att bli fysiskt också. Hur många fysiska ex det blir får vi se. Jag själv är uppväxt med skivformatet. Man gick och kollade i skivbackarna och läste på konvoluten. Jag är väldigt förtjust i det och blir glad om det är många som är lika förtjusta i det som mig. Jag kommer att trycka upp albumet för jag själv är förtjust i det och hoppas det är fler som vill ha det i sin hylla.

Det har jag inte bestämt ännu. Jag kommer att börja med att trycka upp CD. Eftersom jag driver allting själv så får jag kolla upp efterfrågan först. Men det är absolut inte omöjligt.

Överlag på alla tio låtar så är det vardags- och relationsproblem. Det är inga superdalar och mörka låtar utan det är mer om hur det är att vara i t ex långvariga relationer. Man ska inte ge upp för lätt i relationer, vilket en av låtarna handlar om. En annan tar upp hur man som förälder peppar sina barn som kanske känner sig utanför. Problematiken man kan känna när man är mitt i livet. Just låten i-landsproblem tar upp hur jag upplever att samhällsklimatet är nu. Mycket på nätet är i ett högt tonläge, klagande på det ena och andra, men jag tycker att man måste tänka efter lite för vi bor i ett väldigt privilegierat land. Jag är lite trött på allt gnäll och vill skapa lite perspektiv. Sen går hela skivan lite i det spåret och därav döpte jag den till just I-landsproblem.

De ligger under samma paraply, samma genre. På ett sätt är det spretigt för jag har olika influenser. Jag tycker om musik från 60, 70, 80 och 90tal. Det kan höras att jag har influenser från olika håll och kanter, men det kokas ändå ihop till mitt sound. Jag vill ha ett album där man känner att när man sätter på nästa spår så får man en ny ingrediens. Det spretar nog i vissa öron, men samtidigt är det ett väldigt sammanhängande album.

Jag är en glad prick på ett bra ställe i mitt liv. Man har sina vardags eller i-landsproblem som alla har oavsett var man är.

Jag har tyckt om bägge delarna, sida vid sida. Med åren har jag mer identifierat mig som musiker och sångare. Det är i det forumet som jag är mest kreativ och känner mig tryggast. Sen gillar jag att utforska alla olika delar inom det kreativa och konstnärliga. Men musiken är det som är absolut störst. Även om jag har gjort en hel del teatergrejer genom åren. Har även rört mig en del till musik.(skratt)

Jag har gjort Rock of Ages, I hetaste laget och High School Musical. Jag har hållit på i femton år och frilansat på heltid. Som rastlös tycker jag om att göra lite allt möjligt. Tycker att musikalformatet kan vara riktigt bra i sina bästa stunder. Det har de flesta ingredienserna och bra underhållningsvärde. Musikaler är något som jag kan tänka mig att göra fler.

Det bromsar på det viset tidsmässigt att jag har tre barn. Jag har en sambo som också är i branschen. Vi träffades i High School Musical för tio år sedan. Hon är mer inriktad mot skådespeleriet. Så vi har väldigt stor förståelse för varandra, med det vi gör och försöker ge varandra tid. Vi har alltid pushat varandra. När man har barn får man kanske vara mer flexibel. Tar jag ett steg fram tar hon ett steg tillbaka och vice versa. Så får man försöka lösa det efter hand. Det är också ett i-landsproblem. (skratt)

Låtskrivandet har varit en lika stor del av musiken. Det är något som jag tycker är minst lika roligt som att spela musik. Då jag gillar att testa allt möjligt så har jag skrivit dansbandsmusik, lite till asiatiska pojkband och lite pop. Därför är det speciellt kul nu att få göra musiken från ax till limpa. Att få stå på scen och skriva låtar själv.

Det är lite olika. På senare år har det varit ganska styrt. Att man får en förfrågan eller att man har en tanke och så styr man den dit. Men såklart händer det att jag skriver låtar förutsättningslöst, men när det kommer till att man ska få fram soundet och texter är det ganska bra att ha en liten riktning på det så att det ska passa och bli personligt för artisten. Jag skriver till en viss genre eller artister i samma fack. Jag skriver bättre om jag har en riktning än om jag skriver förutsättningslöst för då blir det inte lika greppbart vart det ska ta vägen.

Både ja och nej. Jag brukar skriva ungefär två verser, två refränger med en brygga. När man gjort det så känner jag mer att man ska kolla om man tycker att låten behöver något mer. Oftast blir en låt inte för lång. Det blir inte en låt på tretton minuter utan snarare att man känner att den blir för kort. Låtarna hamnar oftast mellan två och en halv till fyra och en halv minut. I alla fall när man har det västerländska tänket på vers och refräng. Man ska känna att låten håller intresset uppe. Då tror jag längden kommer av sig själv.

Anledningen är att jag är bosatt i Stockholm men har mina rötter i Skåne. Jag har mina fantastiskt duktiga kollegor och musiker både där nere och här uppe. Så det har spelats in nästan fifty fifty här och i Skåne. Albumet produceras och mixas nere i Skåne.