För mig handlar det om att jag sitter och sjunger in en melodi och där jag använder mig av nonsens ord, som låter som engelska fast det egentligen inte är någonting alls och då får jag en frasering och en rubrik, det brukar komma ganska spontant. Det är ingenting som jag tänker ut, utan jag improviserar. Jag känner efter vart det går och ibland så kanske jag provar andra varianter, man vet egentligen inte vart låten går utan man känner efter. Confession var en ren slump att det blev som det blev och ibland måste man jobba fram det. När jag sedan väl har hittat en form, då kommer texten. Texten är underordnad, fraseringarna är viktigare än att det ska vara en clean textrad eller att det ska vara fint rent poetiskt, eller att det ska betyda något överhuvudtaget (skratt), jag tycker att det viktigaste är att orden ska kännas rätt och ha rätt sväng.
