Inledningsvis bjöd pianisten och underhållaren Björn Bodin på uppvärmning i form av humor och sköna tolkningar av bland andra Elton John. Pernilla Andersson kompades av Fredrik Rönnqvist och tillsammans serverade de inte enbart Pernillas egna alster utan blandade kvällen med svenska visor av både Plura och Cornelis Vreeswijk. Att Pernilla är en sann poet går det inte att ta miste på och hennes sång “Vintern blev för lång” lämnar oss inte helt oberörda.
Mellansnacket är avslappnat och stundtals väldigt roligt, Pernilla bjuder på sig själv (och gitarristen Fredriks privatliv) med anekdoter om både alvarligheter och komik. Pernilla besitter förmågan att trollbinda både med sina visor och sin varma personlighet, det här är riktigt bra och undertecknad lämnar lokalerna med en känsla av förnöjsamhet och utan en tanke på dynamit.
Fyra Playknappar av fem möjliga
