I kölvattnen efter Björn Skifs ”Hooked on a feeling”, som fick ett uppsving efter att ha varit med i filmen "Guardians of the Galaxy.”, kommer nu Roger Rönnings låt ”Tiden bara går”. Den har blivit inne bland hippa amerikanska klubb-DJ:s, trots att texten är på svenska. Vem är då denne Rönning? Han är en artist som bland annat samarbetat med Py Bäckman, Mikael Rickfors och Ted Sterling. Har släppt 13 album och ett par samlingar. Senaste albumet var ” Vi lägger pussel” som kom ut i början av 2015.
Hur skulle du beskriva Roger Rönnings musik?
Usch, vilken svår fråga. Beskriva sig själv musikaliskt det är svårt. Det är bättre att lyssna på min musik så får man sig en uppfattning. Ett tips är att lyssna på min samling ”Glimtar över tiden”. De som har lyssnat kallar det för soul-rock då det gäller de tidigare plattorna, bland annat den här låten, ”Tiden bara går”. Då var vi ett band som jobbade ihop arrangemangen tillsammans vilket resulterade i ett speciellt resultat. Men nu sitter jag mest i soffan eller vid köksbordet och gör låtar med en akustisk gitarr. Då blir resultatet ett annat.
Man kanske har hört namnet men inte mycket mer. Vilket beror på att jag inte varit ute och spelat speciellt mycket på sistone. I början av karriären gjorde jag väldigt mycket turnerande. Fast jag har varit ute nu i sommar och kört åtta, nio gig med Mats Persson, som är trummis men i det här sammanhanget har han spelat mandolin, akustisk gitarr och sitter på en cajun (?). Då har det blivit en akustisk ljudbild.
Hur kommer det sig att du inte turnerat så mycket på senare tid?
Rent konkret så var det att jag blev farsa. Och jag hade suttit i en turnébuss några år och kände att jag inte ville göra det då. Jag ville vara med grabbarna när de var små. Jag var tvungen att välja bort någonting. Och då fick det bli turnerandet. Men jag har fortsatt skriva och spela in låtar med ojämna mellanrum.
Men amerikanska klubb-DJ:s har hittat din musik?
Ja och det var en glad överraskning. Det var helt otippat. Jag har i och för sig fått en hint om detta tidigare. Det var en svensk DJ som tipsat om att det spelas lite runt om, även på svenska klubbar. Det är främst låtar från de första plattorna som snurrar. Det är ”Tiden bara går”, ”Står vid vägskäl”, ”Taxi 455” och ”Det händer bara en gång”.
När de spelar dina låtar i staterna blir det lite exotiskt för dem då? Med tanke på att låtarna är på svenska.
Ja det måste väl bli det antar jag. Men det är väl också helheten. Hela ljudbilden kan jag tänka mig. Att det är lite retro. Den låten svänger fortfarande. Det blev en väldigt bra tagning som vi gjorde. Jag kommer faktiskt ihåg det fortfarande. Jag och min kusin Ulf Nordin, som spelar sax på den låten, vi stod i slutet av låten och spelade mot varandra. Men det är jätteskoj att det uppmärksammas. Att bli hipp efter 37 år vore sanslöst kul men vi får se vart det bär iväg.
När nu låten, ”Tiden bara går”, släpps igen, kommer den att komma ut i fysiskt format?
Nej det blir bara Spotify. Det är ingen som köper plattor längre.
Det är nog bara jag…
Då får jag göra ett ex till dig. Men tyvärr är det så. Man lyssnar på Spotify. Fast vinyl köps fortfarande. När jag släppte senaste plattan i februari så var den en CD. Men i en väldigt liten upplaga. Det var roligare i början när man själv lyssnade på musik. Det var julafton varje gång det kom ett nytt album. Som man fick hålla i och titta på bilderna och lyssna samtidigt. Men så är det inte idag.
Kommer ni som spelade förr spela ihop igen?
Faktum är att med anledning av att ”Tiden bara går” spelas på klubbar i New York nu så har jag tagit kontakt med gänget som spelade in låten. Vi har planer på att träffas. Vi försöker jaga rätt på bassisten som jag inte vet var han har tagit vägen. Jag har informerat dem om låten spelas. Så jag tänkte samla ihop gänget och snacka lite så får vi se vart det bär iväg.
Har du bara skrivit låtar på svenska?
Plattan ”Up the road” med Ted Steerling var på engelska. Mycket på grund av att Ted var uppväxt med engelska språket, vilket gjorde att jag kände mig trygg. Annars har jag hållit mig till svenska. Det funkar bäst för mig. Skulle jag skriva på engelska skulle det kännas som teater på något sätt. Det har inte med språket att göra utan med mig att göra. Jag kan inte tillräckligt mycket nyanser av språket tycker jag själv.
Svip.se tackar Roger Rönning för att vi fick ta av din tid och önskar dig lycka till med re-releasen av ”Tiden bara går” och fortsatta karriären.
