I maj i år framförde Tina Dickow sin låt ”Adam’s House” under danske kronprins Frederiks 50-årsfirande, en låt komponerad för det speciella tillfället. Live sågs hon av 12.500 personer på plats i Köpenhamns Royal Arena – och 1.4 miljoner TV-tittare. Ett annat bevis på hur stor Tina är utomlands, kom i december 2017. Biljetterna till hennes konsert i Hamburgs nya konserthus, Elbphilharmonie, sålde slut på fyra minuter, och det blev en intim, mycket stämningsfull och smått legendarisk konsert i det vackra konserthuset. Den 28 september släpper hon sitt nya album Fastland.
Hur går du till väga när du ska skriva nya låtar? Får du inspiration i vardagen och skriver dem eller bestämmer du dig för att nu ska jag sätta mig ner och skriva låtar?
Både och, jag letar alltid mer eller mindre medvetet efter ord och teman i mitt vardags liv. Jag sparar på korta meningar och meddelanden. Men att skriva låtar är någonting jag normalt bestämmer mig för att sätta mig ner och göra, för att sätta musik till orden jag har.
Är det stor skillnad textmässigt från dina tidigare album?
Nej, textmässigt så skulle jag säga att skillnaden inte är så stor. Det finns med lite av varje på Fastland: den folkliga berättelsen och alla teman av att lära sig att existera som en lycklig människa. Det är mer en musikalisk skillnad.
Att ha sin man som producent är det något som underlättar då han kanske vet hur du tänker rent musikaliskt?
Det är en stor fördel som också gör arbetet spännande! Vi träffades genom musiken och det är i musiken som vi vet att vi alltid kan hitta varandra. Jag är modigare när jag arbetar med honom, eftersom jag känner mig trygg. Det är mycket enklare att gå från en idé till ett resultat som matchar idén, eftersom vi känner varandra så väl och har en ömsesidig kärlek för varandras musikalitet.
Om jag förstått det rätt så spelar du förutom gitarr även bas och trummor, nåt mer instrument du behärskar?
Helgi spelar all bas på plattan men ja, jag har spelat bas i hans band ett tag, haha! Jag är verkligen ingen trummis men har spelat en del på Fastland. Egentligen bara för att komma ifrån den akustiska gitarren. Jag behövde skaka om mig själv och hamnade då bakom trummorna, gitarren är det enda instrumentet som jag är bra på, men jag spelar piano helt okej också.
Med tanke på låten Not Even Close, tycker du att många verkar sakna någon fast punkt i sina liv?
Ja, helt klart! Det är så få saker I livet som vi verkligen kan räkna med eftersom all är I konstant rörelse och alltid förändras runt omkring oss! Vi själva förändras och rör oss med förändringarna. Vi har inte mycket fast mark att stå på – inte så mycket Fastland – under våra fötter. Musik det är Fastland för mig.
Men å andra sedan det som Not Even Close säger är att alldeles för många av oss tror att vi vet allt om allting. Vi är så säkra på att vi har rätt med alla våra Tweet-size åsikter om världen och människorna runt omkring oss. Ofta ser jag på människor och tänker ”Du tror att du har förstått och vet allt när du egentligen inte ens är i närheten”.
Även om du ifrågasätter materialism i din låt Fancy så måste jag fråga om ditt album Fastland kommer ut i fysiskt format eller enbart digitalt?
Den kommer att finnas i alla former. I Tyskland är det fortfarande nästan 50% som föredrar att ha det fysiska albumet och bokletten framför sig.
Kommer dina barn att gå i dina fotspår?
Jag har ingen aning! Jag kommer inte att pusha dem i den riktningen. Jag skulle önska dem att få uppleva samma glädje och frihet som jag får genom att försvinna i musiken och jag önskar dem samma passion i deras liv. Men att jobba som musiker är inte något stabilt eller ett enkelt sätt att leva. Jag förstår om de skulle vilja göra någonting annat!
När man ändrar hur låtar kommer att bli i slututförandet som t ex Devil´s Door och Parked Car, spar du då originallåtarna till ett eventuellt senare tillfälle?
Nej, då är de borta för alltid, haha! Det finns en anledning till varför jag ändrat dem!
När du skrev musik till Mikael Persbrandt för rollen som den fiktive artisten Thomas Jacob i filmen En Sång Från Hjärtat, fick du då läsa manus och utgick från det eller bad de dig skriva på ett speciellt sätt?
Ja, jag läste manuset och regissören skickade också en massa info om Mikael Persbrandts karaktär i filmen. Om hans barndom och sådant, vad han skulle sjunga om och vilka typer av frågor som han eventuellt gick omkring med i sitt liv.
Det var så intressant att skriva till honom och jag kände verkligen att det kom fram fantastiska grejer i mötet med Thomas Jacob.