Izabella Dear är en färgstark kvinna från Stockholm som älskar rosa. I förra månaden fick hon sitt efterlängtade diplom från Creative Experiences där hon haft Terry Evans som kursledare. Efter nyår öppnar hon sin verksamhet Dear Angel där hon kommer att erbjuda healing och privatsittningar. Svip.se har tidigare skrivit om Izabella och hennes enorma engagemang för utsatta och hemlösa och vi var därför mycket nyfikna på hennes nya verksamhet och hur det är att arbeta med det andliga…
Hur vet man att man är medial?
Jag vet inte riktigt men jag har alltid varit så att jag känt av saker och så där medan min man alltid sagt; sluta löjla dig! Medan jag sagt; men känner du inte? Hör du inte? Du vet man kan känna fotsteg och så där, men jag har alltid fått nonchalera det.
När jag öppnade My Dearest Secondhand så var det jättemycket energier i butiken och ibland kunde det vara tungt härinne och ibland kunde det hända att… Jag hade en väska som inte bara ramlade utan den flög till mitten av rummet och även mina anställda upplevde det där och till slut så tog vi bort väskan, och då blev det lugnt igen.
För några år sedan så såg jag Terry Evans på TV och då tänkte jag att jag ska nog kontakta honom och fick då gå en så kallad “prov vecka” och när jag träffade Terry så sa han; om du inte vore så himla rädd, så hade du redan jobbat med det här. Då förstod jag nog att jag faktiskt visste hur man gjorde eller vad man ska säga…
Till saken hör att jag alltid har jobbat väldigt hårt fysiskt i min butik, så efter prov veckan hos Terry så kände jag att det här är något som jag kan jobba med i framtiden och som inte tär lika hårt på kroppen. Jag kan se ett samband mellan arbetet runt min butik och det andliga, därför många gånger är det varit så att människor kanske börjar dricka för att de inte fått ett avslut i samband med att någon nära har gått bort och då har de hamnat utanför samhället och slutligen hos mig i butiken…
När upptäckte du din gåva?
Den har varit med mig ända från barnsben men det har varit fult att prata om den… Jag har aldrig riktigt vågat göra det heller, för folk har tyckt att man är lite knasig. Men nu börjar det bli bättre, det här med healing och att man ska må bra och inte äta en massa tabletter, nu är det ett lite annat tänk. När jag var liten så och sa något så var det; men sluta nu, det spökar inte här. Man blev bortviftad liksom…
Hur har du hanterat detta?
Det är nog därför jag har varit rädd och för att jag vart skrämd och inte visste hur jag skulle hantera det, så när jag träffade Terry fick jag en otrolig bekräftelse.
Hur går själva tolkningen till av det du får till dig?
Jag får bilder till mig och då är det min uppgift att försöka beskriva dem, på ett enkelt sätt. Jag tänker inte utan jag förmedlar bara det jag ser, så därför kan det ibland bli… Om jag får klockan 12 till mig till exempel, så vet ju inte jag vad som menas med just klockan 12 utan det ska ju förhoppningsvis personen veta eller komma på betydelsen av i efterhand. Så jag kan berätta hur de ser ut och lämna ett budskap och det kan ju handla om en gammal klasskamrat eller en granne så det kan ju ta ett tag innan de kommer på vem det var.
Är det alltid personer som gått bort som kommer igenom till dig eller kan det vara någon i nutid om man säger?
Jag har aldrig varit med om att det är någon som lever nu men det finns ju faktiskt de som är jättesjuka och inte kan förmedla sig, och då finns det ju en chans att de kan kommunicera den här vägen. Jag har själv aldrig varit med om det men jag vet att det förekommer.
Berätta lite om din utbildning…
Ja den var på två år och jag fick mitt diplom i förra månaden. Men diplomeringen betyder inte att jag är ett färdigt medium men nu har jag ju fått verktygen. Terry Evans har varit vår lärare, det kommer troligen att ändras för framtida kurser men vi har haft förmånen att ha Terry. Min klass bestod av tjugotvå individer från norr till söder och vi var en salig blandning av folk och jag minns att jag tänkte att; vad är det här för några nu då? Alltså vi var ju inga som kanske skulle ha umgåtts eller träffats under andra omständigheter… (skratt)
Kursen handlade väldigt mycket om egenterapi och jag tycker att jag känner mig själv ännu bättre nu och framför allt så vågar jag lita på mig själv och det jag ser, men det här är något man måste jobba med hela tiden. Vi har träffats två, tre gånger om året och fått en massa uppgifter och en del praktik. De som varit hos mig på privatsittningar under utbildningen har sedan fått skicka in en utvärdering till Terry, och det har ju handlat mycket om etik och moral. Framför allt om hur man pratar med människor man möter, vad man kan säga och vad man inte kan säga.
Alla arbetar olika och jag utför andlig healing och det betyder att jag först mediterar och öppnar upp till andevärlden och ber då om tillåtelse att utföra healing på en person. Under själva healingen så vidrör jag inte någon, utan jag håller mina händer över personen som ligger bekvämt på en brits kan man säga, och då kan jag liksom känna energier. Många som får healing kan se färger och känna stickningar, man kan bli varm och man kan bli kall. Man vet aldrig, det är så olika från gång till gång och sessionen tar ungefär en trettio till fyrtio minuter.
Nu har jag också börjat med privat sittningar och än så länge har jag haft dem i butiken som den ser ut idag, men efter nyår kommer jag att öppna min nya verksamhet i min lilla butikslokal på Johan Skyttesväg i Älvsjö centrum. Där jag kommer att ha en del gamla möbler som jag köpt av Terry och han har sagt att om jag gör mig av med dem så kommer jag att tappa tänderna och bli jättetjock (skratt).
Vi på svip redaktionen önskar Izabella lycka till med den nya verksamheten och tackar för att du tog dig tid för oss!
Läs gärna tidigare reportage om Izabella Dear på svip.se
